SIDINSTRUKTIONER

MATCHDATA

Sidor

Kategorier

Meta

Rullande Annonser 4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter att ha varit på många träningar och matcher med diverse lag i olika åldrar under årens lopp har jag kommit att fundera över hur man som spelare på bästa sätt kan driva sin tränare till vansinne. Om man verkligen försöker, vad ska man göra? Mest ser jag ungdomsfotboll men faktiskt kan man se vuxna spelare göra nästan precis samma saker som barn. Jag kom fram till nedanstående punkter man ganska ofta kan se, om än naturligtvis aldrig i just de lag jag tränar…
Om man är aktiv spelare och läser detta kan man tänka att nedan listas några jäkligt irriterande saker. Undvik att göra dessa saker så kommer många stenar lyftas från din tränares bröst. Och du kommer nästan säkert bli en bättre spelare.

Och kom ihåg att texten är avsiktligt extra raljant. Jag vet förstås att ingen spelare gör fel med flit (utom kanske punkt 1). Sakerna jag listar kan verka enkla men är i själva verket ganska svåra, det är ju därför de så ofta upprepas av olika spelare. Jag själv har gjort fel på de flesta punkterna åtminstone nån gång. Och ifall spelare upprepade gånger gör fel på någon punkt kanske man som tränare måste fundera över ifall man kanske kan förbättra sig själv? Om mina spelare t.ex. ofta passar till fel fot kanske jag måste köra fler riktningsbestämda possessionövningar där den detaljen får en större betydelse? Kanske måste jag i träningen betona att det faktiskt spelar roll vilken fot man slår sin passning till? Ett tankesätt tillämpbart på de flesta punkterna i min lista

Kom försent
Genom att komma i tid till träningen visar du respekt för dina lagkamrater. De slipper vänta på att du ska komma insläntrande likt Liberace eller nån liknande superstar. Om du kommer i tid kan tränaren i lugn och ro förklara vad ni ska öva på, samt hur och varför. Det skapar ett bra flyt i träningen som får en så bra start som möjligt.
Om du istället inte kommer i tid till träningen är det precis tvärt om. För att göra det hela extra irriterande kan du komma sent, gå i flip-flop tofflor och förflytta dig i singelfart i ungefärlig riktning mot planen, gärna medan du pratar i telefon. Därefter ska det inte gå snabbare än 5 minuter att få på dig skorna och benskydden. Då garanterar du sen ankomst samt högt blodtryck hos din tränare. Perfekt. Prova gärna att komma för sent till match också.

Glöm din utrustning
Fotboll är ett spel som inte kräver särskilt mycket utrustning. Därför är det rimligt att tro att alla alltid kommer ihåg de persedlar de behöver till träning och match? Eller hur? Naturligtvis inte.
Ibland har jag sett två spelare spela med en fotbollssko och en tennissko. Det betyder i regel att ena killen (det är alltid killar) glömt sina skor och den andre delar generöst med sig av sitt par. Det är inte bara skor man kan glömma. Numer är vissa fotbollsskor nästan omöjliga att få på sig utan skohorn. Så då går det jättebra att glömma skohornet. Vissa spelare har frisyrer som effektivt täcker ögonen om håret inte hålls åt sidan. Därmed öppnas en möjlighet att glömma hårbandet. Man får ju inte spela utan benskydd, men har jag sett någon som glömt sina benskydd och försökt dölja detta faktum genom att pula ner sina vanliga strumpor i fotbollsstrumporna? Förvisso har jag det.
Sen finns det extremfallen. De som har korrekt utrustning med glömmer att ta på sig den. I våras var jag med om att en spelare glömde ta på sig strumpor före match och således kom ut med skor, benskydd men inga strumpor!

Vänd upp in i press
Du har bollen fast är felvänd dvs har ryggen mot motståndarens mål. Dessutom har du press tätt på dig likt ett häftplåster på ryggen. Snett hemåt finns en rättvänd medspelare med gott om yta. Dock strider det mot din livsåskådning eller kanske din personliga värdegrund att bara passa till henne och lösa situationen så enkelt. Därför måste, jag upprepar, MÅSTE du försöka vända upp rakt mot pressande motståndaren. Helst utan att skydda bollen genom att ha din kropp mellan bollen och motståndaren. Nån gång har du kanske hört att din tränare inte vill att du ska göra den här manövern. Att den är ”farlig”, att du ”nästan alltid tappar bollen” om du gör så eller att motståndaren ”ofta skapar farliga lägen” ifall du gör på det viset. Allt sånt prat är emellertid snick-snack. Fortsätt! Lyssna inte på tränaren. Förr eller senare kommer det att fungera precis som du tänkt.

Dra ner speltempot
När ungdomsspelare blir så pass gamla att de inser att de faktiskt har medspelare som de otroligt nog kan passa kan man börja träna passningsspel. Detta inträffar vid omkring tioårsåldern skulle jag tro, även om vissa spelare kan spela 30 år till synes omedvetna om att det är tillåtet att passa när man spelar fotboll. Efter att man tränat passningsspel lite grann kan man börja med nästa stora och svåra utmaning: att förstå betydelsen av att passa även om man inte omedelbart måste. Dvs att hålla ett högt speltempo. Om man passar bollen till en medspelare efter två bolltouch går det snabbare än efter 15 bolltouch och snabbt är nästan alltid bättre än långsamt. Efter 15 bolltouch har alla bra passningsalternativ du hade några sekunder tidigare försvunnit. Ofta slutar såna situationer med att spelaren passar samma person han kunde passat redan efter två bolltouch och som då var fri, men den spelaren får nu ta emot bollen under press.  För att få till ett snabbt passningsspel måste du vilja släppa bollen snabbt och det är inte lätt. Men ibland blir det plågsamt. Ett säkert sätt att gå din tränare på nerverna är att ta emot en boll, driva den i några sekunder rakt mot en medspelare och därefter passa till samma medspelare du drev mot. Räkna då med att din tränare kommer fråga dig varför du inte bara passade din medspelare direkt, om du nu ändå hade tänkt göra det. Ifall du kan tänka ut ett bra svar på den frågan, meddela gärna mig pga jag har aldrig hört nån bra förklaring.

Spela bollen på fel fot
Vill du sätta dina medspelare i svåra situationer? Få dina medspelare att se ut som klantskallar? Om du vill irritera din tränare är svaret på den frågan självklart ett rungande ja. Ett enkelt sätt att uppnå ditt mål är i så fall att spela bollen till din medspelare på fel fot. Om du är mittback och spelar ut bollen till din högerback som är halvt rättvänd och vill spela framåt, lägg passningen på hans vänstra fot så kanske han blir felvänd och med lite tur får han press på sig innan han hinner vända upp. Om han redan har lite press på sig spelar du naturligtvis på hans högra fot så kanske han tappar bollen. Om du har en högerfotad medspelare med bra skottläge, lägg bollen till hans vänstra fot! Om din yttermittfältare tar en maxlöpning i djupled, lägg bollen strax bakom honom så han får stanna upp eller helst vända om. Små detaljer, men viktiga om du vill förstöra för dina medspelare.

Vägra använda din näst bästa fot
Hur ofta har man inte sett målchanser rinna ut i sanden eftersom spelare vägrar skjuta med sin sämre fot? Man har skottläge från nära håll med fel fot fast försöker dra tillbaka den och lägga över på sin starkare fot och tappar någonstans i den processen bollen till motståndaren. Varje gång jag ser en spelare försöka sig på ett snabbt avslut med sin svagare fot blir jag glad. Dock är såna situationer sällan en källa till glädje.
Under flera år har jag tjatat på en svårt vänsterfotad spelare nåt år äldre än de killar jag normalt tränar att träna sin höger och försöka använda den då han har målchans. Det är en skicklig spelare som inte sällan får målchanser. Det behöver inte vara en Ronald Koeman-kanon försöker jag förklara, är du 2 m från mållinjen räcker det bra med en tåpaj. Bara du får iväg ett avslut. ”Nej men du vet jag använder ju aldrig högern så jag behöver inte träna den foten”, har spelaren invänt med sällsam logik. Varje gång jag ser honom sumpa en målchans för att han vägrar använda högern är jag på honom som en hök. Varje gång han lyckas lägga över den på vänstern och göra mål tar han det som ett kvitto på att han har rätt.

Släpp bortre ytan på hörna
Jag ser många barn- och ungdomsmatcher, 9v9 och 7v7. Något man inte kan undgå att notera är hur många hörnor som går över alla spelare. Inte sällan slutar en hörna med inkast till försvarande laget. Det är som att det finns en magnet i bollen som drar spelare bort från bortre ytan i straffområdet. Ibland ser man anfallsspelare stå planterade längst ut i straffområdet på bollsidan då det är hörna. Exakt vad de tänkt uträtta från den positionen är högst oklart. Målchans skapas åtminstone aldrig därifrån. Det är inte lätt att slå en hörna som ska gå över första försvararen vid främre stolpen och sedan kunna nickas av någon av alla de som står i en gröt ca 1 meter bakom första försvarare. Det är inte konstigt hörnan blir för lång.
Förstås tror jag inte det är så lagens tränare egentligen vill att det ska se ut. Säkert har man ritat upp åtminstone en variant som man också tränat på. Men då det är match är allt sånt ofta som bortblåst.
Om jag hade coachat ett sjumannalag i nuläget hade min enkla strategi varit att ta någon av de spelare som mest sannolikt åtminstone inte kommer ducka ifall hörnan kommer i riktning mot hans huvud. Därefter beordra honom att till varje pris, oavsett vilka andra tankar som kan dyka upp i hans huvud och oavsett vilket allmänt kaos som utspelas kring honom, inte dras närmare bollen än 1 m från bortre straffområdeslinjen och hålla sig inom 4 meter från kortlinjen. Detta enkla råd skulle mycket väl kunna resultera i minst ett mål per match. Fast mest sannolikt kommer det även behöva installeras en fjärrkontroll som kan manövreras från bänken i spelarens centrala nervsystem för att han verkligen ska stå kvar där jag vill.

Ge motståndarna bollen när det är inkast
Jag är 100% för att vara sportslig, fair play och allt det där. Det är underbart och fantastiskt etc. Men nån måtta får det vara. Om motståndaren har inkast kan det omöjligt vara vår uppgift att springa och hämta bollen och sedan ge den till honom så han kan starta spelet när vi är ur position eller rentav står utanför planen. Istället borde man naturligtvis låta bollen ligga och inta sin egen försvarsposition. Åtminstone 3 av mina gråa hår har kommit till där spelare inte förstått detta ganska enkla faktum. Och vill man på riktigt driva sin tränare i riktning mot en madrasserad cell så tar man bollen, kastar iväg den och mottar därefter ett ofattbart korkat gult kort.

”Markera!” och ”En Smäll!”
Fotbollen förändras. Numer spelar ytterst få seniorlag renodlad man-man markering. Även många barn- och ungdomslag försöker naturligtvis träna på s.k. positionsförsvar. Åtminstone lite grann. Dock har inte så få av de personer som ser barn- och ungdomsmatcher, dvs föräldrar, själva tränats i markeringsförsvar då de själva spelade. ”Överflyttning” och ”centrering” kanske då framstår som uttryck hämtade ur den vårdpolitiska debatten hellre än fotbollstaktik. Kanske hör man därför ibland föräldrar skrika ”markera!” under matcher, i situationer där det inte alls ska markeras. Det underlättar inte tränarens gärning.

Likaså kan det vara lätt att bli stressad när ens barn har bollen på plan. Kanske oroas man över att han ska tappa bollen och ge motståndarna farligt läge. Gissar att många vuxna under sin egen uppväxt drillats i att aldrig ta minsta risk. Utan istället välja alternativ 1A: sparka bolljäveln så långt från vårt mål som är fysiskt möjligt. Då vi försöker lära barn och ungdomar att spela fotboll är det däremot en dålig utgångspunkt att bli stressad av att ha bollen. ”En smäll!” är inte den mest produktiva ordern att skrika från sidlinjen om tränaren försöker jobba fram förmåga till ett kontrollerat passningsspel.
Förrädiskt nog är ”En smäll!” ett sätt att göra det lätt för sig. Alla kan sparka en boll med maximal hårdhet och minimal riktning. Finns inte mycket som är enklare. Det kan vara en frestande lösning på alla situationer. Vill man bli en bra fotbollsspelare är det däremot en dålig idé. Naturligtvis finns också den omvända problematiken – spelare som anser det vara en personlig förolämpning att släppa ifrån sig bollen förrän efter minst 200 bolltouchar och när alla passningsalternativ sedan länge försvunnit. Det är inte heller bra. Och för att ytterligare krångla till det så är ibland att skicka iväg bollen i riktning mot Saturnus faktiskt det rätta valet. Men planlöst tjongande bör undvikas och inte uppmuntras. Första tanken måste vara att behålla bollen inom laget, inte att skicka iväg den till motståndaren. Så. Därför. Vänligen. Ifall någon fotbollsförälder läser detta. Avstå gärna att skrika enligt ovan. Era barns tränare kommer uppskatta det.

Gnäll på din position i laget
Troligtvis det som stör mig själv allra mest. Jag förstår att man vill känna att man klarar av och behärskar den position man tilldelas. Jag kan rentav förstå att många inte vill spela back – vem vill bli den nye Gary Neville när man kan försöka bli den nye Mo Salah? Men snälla söta rara, behåll jämret för dig själv. Acceptera att en del av att bli en bra fotbollsspelare är att prova spela på olika positioner. Och nej, ifall ditt lag har svårt att göra mål i en match är inte den uppenbara lösningen att just du ska få spela forward, genast. Inte heller är det säkert att eventuell skakig defensiv förbättras av att just du flyttar ner och spelar back. Och i ett lag måste det finnas spelare i alla lagdelar. Det bara är så. Alla kan inte vara forward, innermittfältare eller målvakt samtidigt. Hör och häpna. Att tjata förändrar inte detta faktum. Så tjata inte om att få byta position. Stöna inte när tränaren drar laget. Sucka inte och himla inte med ögonen. En vacker dag kommer din tränare att få nog av sånt spex och sätta dig på bänken istället för på planen. Och jag kommer förstå henne. Jag hade gjort detsamma själv. Kanske har gjort det faktiskt.

Tags:

Inga kommentarer »

No comments yet.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URL

Leave a comment