Sidor

Kategorier

Arkiv

Meta

Kanske är man gammalmodig i sitt tänkande, det är andra tider nu…

15th april 2010

Helgkrönika av Olle Larsson
fotbollskortisarNär Lennart ”Nacka” Skoglund, Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna, värvades från Hammarby till AIK i slutet av 40-talet fick han en tusenlapp, en kostym och en överrock samt en kappa till mamma.

Nacka fick betydligt mera pengar att röra sig med när han några år senare blev proffs i Inter och det blev både hans uppgång och fall.
Han dog 1975, endast 45 år gammal, hemma på Katarina Bangata på Söder i Stockholm.
Fattig, sjuk och olycklig.
Vackra sagor har inte alltid ett vackert slut.
Det är troligt att det började redan under Nackas tid – det VANSINNIGA och OBEGRIPLIGA.
nackaDet vannsinniga och obegripliga med den penningkarusell som blivit en farlig tackling bakifrån på den största av alla sporter, fotbollen alltså.
Ronaldo, Kaká, Zlatan och andra världsstjärnor är stora artister och ska ha betalt därefter, men de löner de kan kvittera ut är, just det – vansinniga.
Vad gör de med pengarna egentligen?
Lika obegripligt är det att de stora klubbarna kan betala rena fantasisummorna när de värvar spelare. Efter att ha plockat över  Xabi Alonso från Liverpool meddelar nu Real Madrid att klubben köpt färdigt med spelare till nästa säsong. De åtta nya spelarna, med Cristiano Ronaldo i spetsen, kostade 2,8 miljarder kronor.
Nästan tre m-i-l-j-a-r-d-e-r.
Hur har Real Madrid råd när världen skakas av den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet?
Kommentarer är egentligen överflödiga.
Ronaldo gick från Manchester United till  Real Madrid för den största övergångssumman någonsin (en miljard kronor) och är måhända dagens Nacka.
Eller ska vi kalla Zlatan Ibrahimovics för det?  Enligt uppgifter i kvällspressen kommer svensken tjäna 44 miljoner kronor – utöver grundlönen på 99 miljoner – om Barca vinner alla titlar den här säsongen.
Men Nacka var, som en gammal kompis sa, säkert bättre på att klacka enkronor i bröstfickan.
Aningslösa klubbdirektörer och ägare har satt klubbarnas existens på spel. Italien är ett bra exempel där ett par klubbar i Serie A och Serie B har tvingats sälja sina bästa spelare. Och liknande tongångar hörs från England där bland annat mitt gamla hjärtelag Charlton har det kämpigt.
Klubbarna har hamnat i ett ekorrhjul. Det snurrar allt fortare och är svårt att ta sig ur.
Häromåret ville Uefa minska antalet matcher i Champions League, men klubbarna protesterade. Färre matcher ger färre intäkter och det har ingen klubb råd med.
Ingen verkar dessvärre tänka på spelarna. Proffsen har aldrig haft ett tuffare program och får betala ett högt pris. Det såg man tydligt i EM  senast. Många stjärnor var trötta.
Men varför sucka och gnälla?
Kanske är man för gammalmodig i sitt tänkande, det är andra tider nu.
Kanske ska man istället sjunka ännu djupare i  bästa TV-fåtöljen och bara ta för sig av de godbitar som bjuds flera gånger i veckan under säsongen.
Trots allt är det ju de stora pengarna som gör det möjligt att man kan sitta på Blåbärsstigen i Härnösand och njuta av  Ronaldo, Messi, Kaká, Eto´o, Gerrard, Rooney – för att inte tala om Zlatan Ibrahimovid.
Det var allt jag hade på hjärtat just i dag.
Nej förresten, en sak till.
domare-4Läste en intervju med den gamle fotbollsdomaren Efon Ask från Malmö som dömde under 1970- och 1980-talen i Allsvenskan. Han behövde inte övertalas för att berätta några fina domarhistorier med sig själv i komisk huvudroll.
Ask är sedan barnsben dödligt rädd för hundar. Så när en jycke rusade in bland spelarna mitt under en match reagerade han med en blandning av panik och genialitet:
”Jag visade det röda kortet. Hunden vände direkt och sprang av planen.”
Eller när han blåste en match där Gais fick straffspark. Lallo Fernandez missade. Då smög domaren fram till skytten och viskade:
”Det  var bra att du slog bort den, för jag tror inte det var någon straff.”
Trevlig helg.

Tags:

Inga kommentarer »

Inga kommentarer ännu.

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URL

Lämna en kommentar